AKTIEINDEXOBLIGATIONER

AKTIEINDEXOBLIGATIONER

Aktieindexobligationer består av dels en obligation (nollkupongare) och dels derivatinstrument (optioner och terminer).

Exempel: Du investerar 100 000 kr i en aktieindexobligation som ska lösas in om fyra år. 90000 kr av pengarna går till en nollkupongare som om tre år ska öka i värde till 100 000 kr. För 10 000 kr köps optioner knutna till det index som ska styra aktieindexobligationen. Om index sjunker blir optionerna värdelösa och du får tillbaka obligationens nominella belopp. Om index stiger  får du dessutom en avkastning som beror på indexutvecklingen. Ju högre obligationsräntan är desto mer pengar blir det kvar för köp av optioner. Aktieindexobligationer är därför ofta mest intressanta när marknadsräntan ligger högt. 

En aktieindexobligation börjar löpa från en viss bestämd dag fram till en avstämningsdag några år framåt i tiden. Det finns sådana som är knutna till olika index för olika börser i världen eller ett konstruerat index.

Ofta innebär villkoren att avkastningen ska vara en viss procent av indexets utveckling (deltagandegrad). Om denna procentsats är 105 procent och index stiger med 20 procent under perioden får den som satsat 100 000 kr tillbaka 121 000 kr (avkastning: 105 procent av 20 procent).

En fördel med aktieindexobligationer är att utgivaren garanterar hela eller i varje fall större delen av det satsade kapitalet minus avgifter (dock ca 90 procent av värdet om indexobligationen köps till överkursen 110 procent). En nackdel är att det i regel inte går att välja mellan vilka dagar värdestegringen ska räknas.

Aktieindexobligationer handlas i regel i svenska kronor, och värdeutvecklingen är därmed inte beroende av valutakursen.

Aktieindexobligation, exempel

Köpt till överkursen    110 procent

Nollkupongare:              90 000 kr

Derivat:                                  20 000 kr

Hela insatsen:                  110 000 kr

Resultat vid inlösen

Vid börsuppgång:       100 000 kr

                                                   + indexuppgång

Vid börsnedgång:       100 000 kr

                                                   (nominella värdet)

Skattekonsekvenser

Aktieindexobligationer är i regel registrerade på Stockholmsbörsens SOX-marknad och är därmed marknadsnoterade. Vinster kan kvittas fullt ut mot förluster på aktiebeskattade värdepapper, då de beskattas på samma sätt som aktier (RÅ 1994 ref 26).

 I ett fall hade värdepappret delats upp på dels en obligation med 3 procents årlig ränta, dels tre aktieindexoptioner. Räntan ansågs som ränta och eventuellt överskjutande belopp som kapitalvinst. (RÅ 2003 ref 48).

 Med ränta har jämställts värdetillväxten på en marknadsobligation där det fanns olika placeringsalternativ i form av aktier, valutor och råvoror. Obligationen jämställdes inte med delägarrätt trots att den kunde vara kopplad till aktier. (RÅ 2008 ref 3)

För att sprida riskerna för det totala sparandet bör en del placeras på den utländska aktiemarknaden - antingen i utlandsfonder eller i aktieindexobligationer. På så sätt blir det en placering i både obligationer och utlandsaktier. En aktieindexobligation kan vara bra för dessa personer:

 Den som sparar under en bestämd tidsperiod som sammanfaller med aktieindexobligationens och inte vill ta alltför stora risker.

 Den som vill satsa på en riskabel marknad kan satsa på en aktieindexobligation som knyts till ett index på den marknaden.

Under finanskrisen hösten 2008 föll intresset för aktindexobligationer, trots att dessa tappat betydligt mindre värde än aktiefonderna. Det berodde på att man också upptäckte att det fanns risker med vissa av de obligationer som fanns i en del aktieindexobligationer, främst hos de enstaka som getts ut av konkursade Lehman Brothers.