ARBETSGIVARAVGIFTER
ARBETSGIVARAVGIFTER
Den
som betalar ut ersättning för arbete till någon som inte har F-skattsedel ska
normalt betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Arbetsgivaravgifter eller
löneskatt påförs samtliga inkomster i inkomstslaget tjänst. Det gäller också
för betalningar från exempelvis personalstiftelse eller dotterbolag, även om
utbetalaren formellt sett inte är arbetsgivare. Andra sådana fall är idrottsmän
som får ersättningar från företag, s k sponsring.
Så
länge ersättningen för arbete till en och samma person inte uppgår till minst 1
000 kr är den avgiftsfri. Betalningar som kommer från närstående
personer eller företag till en och samma mottagare läggs inte samman. Både ett
moderbolag och ett dotterbolag kan alltså betala ut 999 kr per år till en och
samma person utan att det blir arbetsgivaravgifter.
Om utbetalaren är en fysisk person och utbetalningen inte är en
kostnad i näringsverksamhet gäller skyldigheten att betala
arbetsgivaravgift i regel bara om ersättningen är 10 000 kr eller mer. Undantag
görs för betalningar till god man eller förmyndare. Parterna kan även komma
överens om att avgifter ska betalas även vid lägre belopp.
Skatteverket kan efter ansökan lämna förhandsbesked i
avgiftsfrågor. Om utbetalaren är en utländsk arbetsgivare svarar oftast
utsändningslandet för förmåner och avgifter under första året och i vissa fall
under längre tid. Arbetsgivaravgifter och anställdas skatter deklareras och
betalas tillsammans vid en gemensam uppbördsdeklaration. Se skattekonto.
Utöver lagstadgade arbetsgivaravgifter tillkommer avgifter för avtalsförsäkring,
som för arbetare är ca 6 procent och för tjänstemän ca 14 procent.
Den som inte är anställd utan har F-skattsedel och inkomst av
näringsverksamhet betalar egenavgifter.
För anställda som vid årets ingång fyllt 65 år och är födda 1938
eller senare betalar arbetsgivaren enbart ålderspensionsavgift. Löneskatt har
slopats för löner till personer födda 1937 eller tidigare. Läs om det under löneskatt.
Se egenavgifter och skattekonto.
Anställda
från annat EU-land
Om
en arbetstagare är utsänd från annat EU-land för kortare tid än ett år ingår
den anställde inte i det svenska socialförsäkringssystemet och
arbetsgivaravgifter behöver då inte betalas. Skatteverket kräver ett särskilt
intyg från myndigheterna i utsändningslandet.
Om den anställde vistas mer än ett halvår i Sverige blir
det i regel svensk inkomstskatt på lönen, som den anställde själv betalar i
form av särskild A-skatt, om lönen betalas av det utländska bolaget. Om lönen
betalas enbart av ett svenskt bolag dras skatten på vanligt sätt. Däremot blir
det inte heller då några arbetsgivaravgifter. Se utflyttning.
Ersättningar
och förmåner
Arbetsgivaren
är skyldig att betala in arbetsgivaravgifter och dra skatt på
skattepliktiga löneförmåner som t ex bilförmån, kostförmån,
subventionerade lån från arbetsgivaren och fria tidningar.
Arbetsgivaravgift och preliminär skatt beräknas efter schabloner
för bilförmån, bostadsförmån och fri kost (se löneförmån). Övriga
förmåner beräknas efter marknadsvärdet, se exempelvis aktier - löneförmån.
Arbetsgivaren har möjlighet att få göra nedsättning av förmånsvärdet för bilförmån
och fri kost. Justeringen följer samma regler som den anställde använder vid
sin deklaration och som redovisas under bilförmån och löneförmån.
Skatt och arbetsgivaravgift måste alltid tas ut för den del
som överstiger normalbeloppet för traktamente och högsta skattefria ersättning
för bil i tjänsten. Se även traktamente.
Försäkring
mot sjuklönekostnader
Arbetsgivare
kan teckna en försäkring mot sjuklönekostnader hos Försäkringskassan, dock bara
om de sammanlagda lönekostnaderna i företaget inte överstiger 130
prisbasbelopp. Premien för försäkringen för år är ca 1,5 procent av
årslönesumman i företaget.
Idrottsmän
Inkomst
av idrottslig verksamhet är fritt från arbetsgivaravgifter, dock högst ett
halvt prisbasbelopp per år, 20 500 kr för inkomståret för 2008
respektive 21 400 för 2009. Kravet är att det ska betalas av ideella
organisationer med huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och avse
tränare, domare och därmed jämförliga funktionärer.
Friluftsfrämjandet har ansetts som en
sådan förening och dess ledare och instruktörer har ansetts vara idrottsutövare
(RÅ 1999 ref 25). Däremot inte en läkare som biträtt en bandyklubb. (RÅ 2004
ref 88)
Skogshuggare
m fl
För
vissa yrkeskategorier tillämpas schablonavdrag vid beräkning av
arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt.
Bruttolönen
reduceras med viss del (55-80 procent) för bl a skogskörare som håller med egen
skogsbruksmaskin eller beroende på traktorns nyanskaffningspris, för
skogskörare som håller egen häst medges avdrag med 35 procent, för skogshuggare
med egen motorsåg 15 procent, för hemarbete med sömnad med 15 procent, för
fritidsombud hos försäkringsbolag med 30 procent, för musiker med 30 procent
samt för försäljare inom gravvårdsbranschen med 15 procent. Se egenavgifter
och skattekonto.
Avgiften halveras för ungdomar
och slopad för pensionärer
Fr o m 2009 har arbetsgivaravgiften halverats för anställda
som vid årets ingång ännu inte fyllt 26 år genom att endast
ålderspensionsavgiften ska betalas plus en fjärdedel av övriga avgifter. Den är
då 15,49 procent, medan egenavgiften blir 15,07 procent. För stödområde
A finns en reducering på 10 procent vilket har inneburit att det har införts en
begränsningsregel som innebär att avgifterna får sättas ned med högst 7 100 kr
per person. För anställda som är 65 år eller äldre har avgifterna slopats helt
fr o m 2008. Se vidare löneskatt.
|