ARBETSGIVARAVGIFTER

ARBETSGIVARAVGIFTER

Den som betalar ut ersättning för arbete till någon som inte har F-skattsedel ska normalt betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Arbetsgivaravgifter eller löneskatt påförs samtliga inkomster i inkomstslaget tjänst. Det gäller också för betalningar från exempelvis personalstiftelse eller dotterbolag, även om utbetalaren formellt sett inte är arbetsgivare. Andra sådana fall är idrottsmän som får ersättningar från företag, s k sponsring. 

Så länge ersättningen för arbete till en och samma person inte uppgår till minst 1 000 kr är den avgiftsfri. Betalningar som kommer från närstående personer eller företag till en och samma mottagare läggs inte samman. Både ett moderbolag och ett dotterbolag kan alltså betala ut 999 kr per år till en och samma person utan att det blir arbetsgivaravgifter.

Om utbetalaren är en fysisk person och utbetalningen inte är en kostnad i näringsverksamhet gäller skyldigheten att betala arbetsgivaravgift i regel bara om ersättningen är 10 000 kr eller mer. Undantag görs för betalningar till god man eller förmyndare. Parterna kan även komma överens om att avgifter ska betalas även vid lägre belopp.

Skatteverket kan efter ansökan lämna förhandsbesked i avgiftsfrågor. Om utbetalaren är en utländsk arbetsgivare svarar oftast utsändningslandet för förmåner och avgifter under första året och i vissa fall under längre tid. Arbetsgivaravgifter och anställdas skatter deklareras och betalas tillsammans vid en gemensam uppbördsdeklaration. Se skattekonto.

Utöver lagstadgade arbetsgivaravgifter tillkommer avgifter för avtalsförsäkring, som för arbetare är ca 6 procent och för tjänstemän ca 14 procent.

Den som inte är anställd utan har F-skattsedel och inkomst av näringsverksamhet betalar egenavgifter. 

För anställda som vid årets ingång fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare betalar arbetsgivaren enbart ålderspensionsavgift. Löneskatt har slopats för löner till personer födda 1937 eller tidigare. Läs om det under löneskatt.

Se egenavgifter och skattekonto.

Anställda från annat EU-land

Om en arbetstagare är utsänd från annat EU-land för kortare tid än ett år ingår den anställde inte i det svenska socialförsäkringssystemet och arbetsgivaravgifter behöver då inte betalas. Skatteverket kräver ett särskilt intyg från myndigheterna i utsändningslandet.

Om den anställde vistas mer än ett halvår i Sverige blir det i regel svensk inkomstskatt på lönen, som den anställde själv betalar i form av särskild A-skatt, om lönen betalas av det utländska bolaget. Om lönen betalas enbart av ett svenskt bolag dras skatten på vanligt sätt. Däremot blir det inte heller då några arbetsgivaravgifter. Se utflyttning.

Ersättningar och förmåner

Arbetsgivaren är skyldig att betala in arbetsgivaravgifter och dra skatt på skattepliktiga löneförmåner som t ex bilförmån, kostförmån, subventionerade lån från arbetsgivaren och fria tidningar.

Arbetsgivaravgift och preliminär skatt beräknas efter schabloner för bilförmån, bostadsförmån och fri kost (se löneförmån). Övriga förmåner beräknas efter marknadsvärdet, se exempelvis aktier - löneförmån. Arbetsgivaren har möjlighet att få göra nedsättning av förmånsvärdet för bilförmån och fri kost. Justeringen följer samma regler som den anställde använder vid sin deklaration och som redovisas under bilförmån och löneförmån.

Skatt och arbetsgivaravgift måste alltid tas ut för den del som överstiger normalbeloppet för traktamente och högsta skattefria ersättning för bil i tjänsten.  Se även traktamente.

Försäkring mot sjuklönekostnader

Arbetsgivare kan teckna en försäkring mot sjuklönekostnader hos Försäkringskassan, dock bara om de sammanlagda lönekostnaderna i företaget inte överstiger 130 prisbasbelopp. Premien för försäkringen för år är ca 1,5 procent av årslönesumman i företaget.

Idrottsmän

Inkomst av idrottslig verksamhet är fritt från arbetsgivaravgifter, dock högst ett halvt prisbasbelopp per år, 20 500 kr för inkomståret för 2008 respektive 21 400 för 2009. Kravet är att det ska betalas av ideella organisationer med huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och avse tränare, domare och därmed jämförliga funktionärer.

 Friluftsfrämjandet har ansetts som en sådan förening och dess ledare och instruktörer har ansetts vara idrottsutövare (RÅ 1999 ref 25). Däremot inte en läkare som biträtt en bandyklubb. (RÅ 2004 ref 88)

Skogshuggare m fl

För vissa yrkeskategorier tillämpas schablonavdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt.

Bruttolönen reduceras med viss del (55-80 procent) för bl a skogskörare som håller med egen skogsbruksmaskin eller beroende på traktorns nyanskaffningspris, för skogskörare som håller egen häst medges avdrag med 35 procent, för skogshuggare med egen motorsåg 15 procent, för hemarbete med sömnad med 15 procent, för fritidsombud hos försäkringsbolag med 30 procent, för musiker med 30 procent samt för försäljare inom gravvårdsbranschen med 15 procent. Se egenavgifter och skattekonto.

Avgiften halveras för ungdomar och slopad för pensionärer

Fr o m 2009 har arbetsgivaravgiften halverats för anställda som vid årets ingång ännu inte fyllt 26 år genom att endast ålderspensionsavgiften ska betalas plus en fjärdedel av övriga avgifter. Den är då 15,49 procent, medan egenavgiften blir 15,07 procent. För stödområde A finns en reducering på 10 procent vilket har inneburit att det har införts en begränsningsregel som innebär att avgifterna får sättas ned med högst 7 100 kr per person. För anställda som är 65 år eller äldre har avgifterna slopats helt fr o m 2008. Se vidare löneskatt.