AVKASTNINGSSKATT

AVKASTNINGSSKATT

[ Lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel]

Avkastningsskatt är en skatt på pensionsförsäkringar, kapitalpension och kapitalförsäkringar. Den betalas av svenska livförsäkringsföretag, understödsföreningar med livförsäkringsverksamhet, utländska livförsäkringsföretag med försäkringsrörelse i Sverige, pensionsstiftelser och arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken ''Avsatt till pensioner enligt tryggandelagen''.

Avkastningsskatt blir det även på utländska kapitalförsäkringar (och även för utfästelser som pantsatts med utländska kapitalförsäkringar), med avräkning för den skatt som betalats i utlandet. Skatten betalas då av försäkringstagaren och inte av försäkringsbolaget och ska redovisas i deklarationen.

 En svensk depåförsäkring som saknar en utbetalningsplan som säkerställer att beloppen inte sjunker de första fem åren ska inte likställas med en pensionsförsäkring vid bestämmande av vilken skattesats som ska tillämpas för avkastningsskatten. (RÅ 2007 not 119, mål nr 3648-06, SKV rättsfallsprotokoll nr 20/07)

Så beräknas skatten

Avkastningsskatten beräknas schablonmässigt och oberoende av hur stor avkastningen är. Skatten räknas fram på detta sätt:

 Först beräknas ett kapitalunderlag som är pensionskapitalets värde vid beskattningsårets ingång. I det individuella pensionssparandet bestäms värdet med ledning av marknadsvärdet för den egendom som antecknats på pensionssparkontot.

 Detta kapitalunderlag multipliceras sedan med den genomsnittliga statslåneräntan för kalenderåret närmast före beskattningsåret.

 På denna schablonberäknade avkastning är avkastningsskatten 15 procent för pensionsförsäkringar och kapitalpension, medan den är 27 procent för kapitalförsäkring.

 Skatten tas ut den 1 januari varje år.

Exempel på hur avkastningsskatten räknas fram:

 Värdet på pensionskapitalet i en pensionsförsäkring är 100 000 kr den 1 januari 2009. Den genomsnittliga statslåneräntan för 2008 är 3,88 procent och den schablonmässiga avkastningen blir efter avrundning 3 800 kr. För en pensionsförsäkring betalar bolaget en skatt som blir 570 kr (15 procent på 3 800 kr). För en kapitalförsäkring blir skatten 1 026 kr (27 procent på 3 800 kr).

Ett företag kan bilda en pensionsstiftelse som placerar pengarna i exempelvis aktier. Stiftelsen kan göra placeringar och omplacera utan andra skattekonsekvenser än den schablonberäknade skatten. Om man räknar med att göra relativt stora kapitalvinster kan stiftelsen vara en bra form för värdepappersplaceringar. Däremot är värdepappershandel skattepliktig även för stiftelser.

Företag kan i vissa fall enbart skuldföra sina pensionsåtaganden i bokslutet, sk kontoavsättning. Avkastningsskatten beräknas på skuldens storlek vid årets början och skatten är för 2009 ca 0,6 procent. Skatten är en avdragsgill kostnad för bolaget. [16 kap. 17 § IL]

Grupplivförsäkringar

För grupplivförsäkringar betalar arbetsgivaren även en särskild skatt på premiebetalningarna. Skatten beräknas i princip på den avkastning som det varje år blir på pengar som fonderats för försäkringstagarnas räkning. Skatten är för försäkringsföretag 45 procent, och för övriga 81,83 procent. Skatten baseras på 95 procent av premiebeloppet. Förmånen är i regel skattefri för den anställde. [11 kap. 19 § IL] 

Se även löneskatt.

Utlandsförsäkringar

För pensionsförsäkringar som tas i utländska bolag har tidigare tillämpats reglerna för kapitalförsäkringar, men har nu ändrats, vilket betyder 15-procentig avkastningsskatt. Detta gäller oavsett hur stora belopp som sätts in så länge villkoren för svenska pensionsförsäkringar uppfylls - att pengarna står inne till 55 års ålder, tas ut under minst en femårsperiod och ej belånas.

I ett rättsfall, som blev följden av ett fall i EG-domstolen, medgavs svensk arbetsgivare avdrag för en utländsk livförsäkring som uppfyllde samtliga villkor för en tjänstepensionsförsäkring i inkomstskattelagen förutom kravet att försäkringen ska ha meddelats i en försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige. (RÅ 2007 ref 28, SKV rättsfallsprotokoll nr 16/07). De svenska reglerna har därefter ändrats.