BORGEN

BORGEN

Den som gått i borgen för ett lån och måste betala vad låntagaren inte kan betala, får inte dra av den förlusten och inte heller den ränta som låntagaren skulle ha betalt.

Den som gått i borgen och tvingas att betala får ta över lånet för att kunna göra ränteavdrag. Ett sätt att få avdrag för förlusten är att sälja den fordran som man har på den ursprunglige låntagaren. Om fordran säljs för att ett lägre belopp än vad man betalt som borgensman för lånet, blir det en kapitalförlust som kan vara avdragsgill.

Om ett aktiebolag ska låna pengar krävs ofta att ägaren själv ska gå i personlig borgen. Om bolaget då går i konkurs får ägaren privat betala, men får inte avdrag, då han inte räknas som betalningsansvarig.

Det kan då vara bättre att bolaget och ägaren tillsammans svarar för banklånet eller att företagaren själv lånar och lämnar pengarna till bolaget som lån eller aktieägartillskott. Då blir det avdrag för räntekostnaderna i den privata deklarationen. Dessutom kan förlusten på lånet bli avdragsgill kapitalförlust om reversen säljs med förlust. 

 En bostadsrättsförening gick i borgen för medlemmarna då medlemmarna övertog föreningens skulder. Borgensåtagandet ansågs inte innebära någon skattepliktig förmån för medlemmarna. (RÅ 1996 ref 68). Jämför med RÅ1983 1:82 där borgensprovision till en delägare i ett fåmansföretag ansågs som utdelning samt RÅ1981 Aa 25 där bolaget inte fick avdrag för utbetald ersättning för ett borgensåtagande som lämnats till delägare.

 Ett sedvanligt affärsmässigt åtagande är dock avdragsgillt. Ett kommunägt aktiebolag medgavs avdrag för borgensprovision till kommunen. (RÅ 2007 ref 32, SKV rättsfallsprotokoll nr 13/07). Se även [Skatteverkets ställningstagande 2007-08-15, dnr 131 496807-07/111]

Se ränteutgifter, kapitalförlust, kapitalförlust och betalningsansvar.