IDROTTSAVDRAG

IDROTTSAVDRAG

Den som har skattepliktiga inkomster av idrottsutövning eller som tränare eller domare får dra av sina utgifter.

Det blir antingen avdrag med de faktiska kostnaderna eller med ett schabloniserat idrottsavdrag som är lika stort som bruttoinkomsten eller schablonavdrag med högst 3 000 kr. I bruttoinkomsten inräknas inte traktamentsersättning och reseersättning, men däremot skattepliktiga förmåner.

Ledare eller andra med enbart administrativa uppgifter måste styrka kostnader och får alltså inte använda schablonavdraget. Det gäller också kontraktsbundna tränare och spelare som är hel- eller deltidsanställda.

Schablonavdraget ska täcka utgifter för idrottskläder, utrustning, materiel, fördyrat kosthåll etc. Däremot inte eventuella resor till matcher, träningar etc. Reseavdrag medges enligt vanliga regler. Se bil till jobbet och resa till jobbet. 

Gymnastiklärare brukar få dra av för gymnastik- och idrottsutrustning, men inte för idrotts- och gymnastikkläder. Professionella idrottsmän kan även tillämpa reglerna näringsverksamhet.

 Aktiva lägerledare vid ungdomsläger har räknats som sådana funktionärer vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrottsliga verksamheten. De är därmed att betecknas som idrottsutövare i socialavgiftslagens mening. En läkare som biträtt bandyklubb i samband med matcher och träning har däremot inte ansetts vara en sådan funktionär som räknas som idrottsutövare i den meningen. (RÅ 2004 ref 88). Se arbetsgivaravgifter.

[Se även (SKV ställningstagande, 2005-03-18, dnr 130 156509-05/111) om möjligheten att bolagisera idrottsverksamheten.]