KOMMANDITBOLAG

KOMMANDITBOLAG

I kommanditbolag behöver, till skillnad från i handelsbolag, inte samtliga delägare vara fullt ansvariga för bolagets åtaganden. De som har ett begränsat ansvar kallas kommanditdelägare. Det räcker att det finns en ägare som har obegränsat ansvar för bolagets förpliktelser, den s k komplementären. 

Kommanditbolag är ofta en bra företagsform för olika former av samarbetsprojekt eller för verksamhet som inte kräver så stort riskkapital, exempelvis tjänsteföretag. I ett kommanditbolag kan man dessutom vid behov begränsa den faktiska risken genom att låta ett aktiebolag vara komplementär.

Två kompanjoner som vill driva en gemensam verksamhet kan använda sig av denna konstruktion:

 De äger var sitt aktiebolag som är kommanditdelägare i ett kommanditbolag. Risken i bolaget tas av ett tredje bolag som ägs av dem gemensamt och som alltså är komplementär. 

Den egentliga verksamheten drivs sedan i kommanditbolaget. När räkenskapsåret är slut delas vinsten upp mellan de två bolagen som är kommanditdelägare. Var och en av kompanjonerna kan sedan oberoende av varandra välja hur de ska disponera vinstpengarna - om de t ex ska ha tjänstebil, pensioner eller sälja aktierna.

För den som äger både en fastighet som går med underskott och en vinstgivande rörelse är också kommanditbolag en bra företagsform. Rörelsen kan då drivas av ett kommanditbolag och vinsten förs till kommanditdelägaren - ett aktiebolag som äger fastigheten och behöver vinsten för att täcka ett underskott. Ägaren kan vara komplementär, direkt eller indirekt via ett aktiebolag.

Det finns inte något uttryckligt förbud för att ägaren ska få låna från kommanditbolag. Se råd under låneförbud.

Andra fördelar

Övriga fördelar med kommanditbolag jämfört med andra företagsformer:

 Lätt att ta in nya delägare. I kommanditbolag skrivs ofta avtal om att nya delägare kan tas in utan att dessa satsar mer än ett mindre kapitaltillskott. Vid utträde får delägaren tillbaka tillskottet och eventuellt del i sista årets resultat.

 Begränsad risk. Den ekonomiska risken kan styras till komplementären.

 Inget låneförbud. Även delägare kan låna av bolagets överskott.

 Lätt vid bolagsförsäljning. Sedan vinsten i ett kommanditbolag vid årets slut fördelats till de aktiebolag som är kommanditdelägare kan aktierna säljas, utan att det berör kommanditbolaget eller de övriga kommanditdelägarna.

 Lätt med generationsskifte. Att överlåta andelar i ett handels- eller kommanditbolag till exempelvis barn kan beroende på avtalsfriheten ofta vara betydligt enklare än för aktier i ett aktiebolag.

 Mycket mindre administration. Bolaget behöver bara i undantagsfall lämna in årsredovisningshandlingar till Bolagsverket. Då krävs normalt att bolaget har mer än 10 anställda eller en omsättning som överstiger 1000 prisbasbelopp (ca 41 miljoner kr).

För företag med internationella affärer och som har stort lånebehov och behov av bra bankkontakter är aktiebolag dock ofta den enda möjligheten.

Begränsat underskottsavdrag

Kommanditdelägares avdragsrätt för underskott är begränsat till högst vad som motsvarar insatsen i bolaget eller vad delägaren har förbundit sig att sätta in i bolaget. Se även underskottsavdrag. Begränsningen omfattar både kommanditdelägare, oavsett om de är privatpersoner eller bolag, och delägare som genom särskilda avtal har begränsat sitt ansvar för bolagets skulder och underskott.