PENSIONSSYSTEM
PENSIONSSYSTEM
I
det nya pensionssystemet med inkomstgrundad ålderspension påverkas pensionen av
inkomster under alla yrkesverksamma år. Pension får tas ut från den månad då
man fyller 61 år, men ju länge man väntar med uttaget av pensionen desto större
blir den per månad.
Varje år beräknas en pensionsrätt som är 18,5 procent av
den pensionsgrundande inkomsten och andra pensionsgrundande belopp. 2,5
procentenheter av de 18,5 fonderas i premiereservfonder får varje medborgare
själv placera i fonder genom premiepensionsmyndigheten (PPM). Se PPM-sparande.
Övriga 16 procentenheter är inkomstpension som är ett
fiktivt pensionskapital, som avsätts årligen. Detta pensionskapital omräknas
dessutom årligen efter ett inkomstindex, som baseras på landets genomsnittliga
löneutveckling. Se inkomstbasbelopp och inkomstindex. Stiger
lönerna ökar således pensionskapitalet i värde.
Vid pensioneringen delas det uppnådda pensionskapitalet för
inkomstpension med ett delningstal. På så sätt framkommer den årliga
inkomstpension som betalas ut. Är det totala pensionskapitalet exempelvis 1,8
miljoner och delningstalet 18 blir den årliga inkomstpensionen 100 000 kr.
Delningstalet är större, ju tidigare uttaget av inkomstpensionen
sker.
Exempel: För den som
är född 1940 och tog ut inkomstpension från 61 år används delningstalet 18,02.
Om man väntat till 65 år med uttaget används delningstalet 15,69.
Pensionsrätt ges i vissa fall för år då arbetsinkomsten
varit låg eller obefintlig, t ex när den som är vårdnadshavare för barn som
inte fyllt fyra år ska få s k barnårsrätt, grundat på inkomsten när
barnledigheten togs ut. Också vid studier och värnpliktstjänstgöring ska viss
pensionsrätt uppstå, utan att den enskilde behöver betala några avgifter till
pensionssystemet.
Det finns också möjlighet för en make att ge bort sin
pensionsrätt för enskilda år till den andra maken, men enbart premiepensionen.
Vilka berörs?
Endast
den som är född 1954 eller senare berörs i sin helhet av inkomstgrundad
ålderspension i nya pensionssystemet. Den som är född 1938-1953 får pension
delvis efter de nya reglerna och delvis efter gamla ATP-regler. Pensionsrätten
(inkomstpension och premiereserv) minskas då med en tjugondel för varje helt år
som förflutit från födelseåret till utgången av år 1954. Den som är född före
1938 berörs inte alls av de nya reglerna.
Om lönerna jämfört med priserna
stiger med mer än viss procent ska pensionärerna få en extra höjning av
pensionen. Om priserna däremot ökar mer än en viss procent jämfört med
löneutvecklingen blir uppräkningen av pensionerna lägre än prisökningarna.
År 2003 ersattes folkpension,
ATP och pensionstillskott och det särskilda grundavdraget med tilläggspension
och garantipension.
Garantipensionen reduceras med
hänsyn till om pensionären har andra inkomster, dock inte kapitalinkomster,
avtalspension eller pension från frivillig pensionsförsäkring.
För dem som är födda 1937 och finns en övergångsvis
garantipension som inte ska ge lägre nettopensioner än det gamla systemet.
|