![]()
UTFLYTTNING
UTFLYTTNING
I
vilket land du ska betala skatt på inkomster och förmögenhet vid utflyttning
beror bl a på hur följande frågor besvaras:
¦ 1 Är det
tillfälligt utlandsarbete?
¦ 2 Är det en
långvarig eller i tiden obestämd utflyttning eller emigration?
¦ 3 Saknar du efter
utflyttningen väsentlig anknytning till Sverige?
¦ 4 Är du
obegränsat skattskyldig i det nya landet? Eller kanske både i detta land och i
Sverige? Var är i så fall din hemvist? Se bosättning.
¦ 5 Finns det skatteavtal med
utflyttningslandet?
Obegränsat skattskyldig i Sverige?
Att
vara obegränsat skattskyldig till Sverige innebär att man skattar för alla
inkomster oavsett varifrån de kommer. [3 kap. 3-16 § IL] Den som är begränsat
skattskyldig skattar bara för vissa inkomster som har särskild anknytning till
Sverige. De svenska reglerna säger att du är obegränsat skattskyldig i Sverige
om något av följande gäller:
Du är bosatt i Sverige.
Du vistas stadigvarande i Sverige (i praxis en sammanhängande
vistelse om minst sex månader).
Du har väsentlig anknytning till Sverige.
Väsentlig anknytning till Sverige?
Den
svåraste frågan är oftast att avgöra vad som avses med väsentlig anknytning.
Följande omständigheter vägs samman och kan peka på sådan anknytning till
Sverige:
Inte stadigvarande bosatt i utlandet.
Utflyttad av hälsoskäl eller studieskäl.
Permanentbostad i Sverige.
Familj i Sverige.
Bedriver näringsverksamhet eller äger fastighet i Sverige.
Ekonomiskt engagerad i svenskt företag.
Svenskt medborgarskap.
Inom fem år efter utflyttning har den skattskyldige bevisbördan om
att det saknas väsentlig anknytning till Sverige. Den regeln gäller även
utländska medborgare om de varit bosatta minst 10 år i Sverige före
utflyttningen.
Efter femårsperioden måste Skatteverket kunna visa den utflyttade
fortfarande har sådan väsentlig anknytning till Sverige att han ska anses
obegränsat skattskyldig i Sverige.
Här är några rättsfall som visar var skattedomstolarna drar
gränsen mellan en utflyttad och icke utflyttad.
Fritidshus kvar.
Ett äldre par tänkte vistas åtta månader om året i Spanien. Flyttningen
motiverades med hälsoskäl. Fritidshuset behölls, men däremot inte lägenheten.
Möblerna magasinerades hos barnen. Makarna ansågs bosatta i Spanien. (RÅ 1969
fi 1374). ). I annat fall hade makarna sålt sin permanentbostad men ansågs ändå
bosatta i Sverige till dess köparen hade tillträtt den svenska villan. (SRN
2008-12-30 dnr 118-08/D)
Däremot ansågs två
makar bosatta i Sverige då de var svenska medborgare samt ägde en bostad för året
runt bruk i Sverige. Det hade ingen betydelse att bostaden var uthyrd. (KRS
1997, 1126)
En norsk medborgare
som bott i Sverige i många år flyttade tillbaka till Norge. Hans hustru köpte
och behöll dock en fastighet i Danderyd som skulle användas som fritidshus. De
ansågs inte bosatta i Sverige. (RÅ 1997 not 197)
De sista dagarna av
december 1976 flyttade en kvinna tillsammans med sin familj till Frankrike.
Maken arbetade på svenska dotterföretag. Företagen hade emellertid ännu inte
påbörjat sin verksamhet under 1976 och hon hade under detta år inte heller
hunnit få uppehållstillstånd. Hon hade dessförinnan sålt en större fastighet.
Hon ansågs inte ha väsentlig anknytning till Sverige och ansågs därmed
utflyttad. (RÅ 1983 1:57). Det finns alltså inte något krav på att man visar
att man dessutom är obegränsat skattskyldig i det land dit man har flyttat.
Hyreshus kvar.
Trots att han ägde två hyreshus i Sverige ansågs en utflyttad sakna hemvist i
Sverige. Fastigheterna hade ett sammanlagt taxeringsvärde på drygt 3 milj kr.
Hyresintäkterna uppgick per år till ca 1,2 milj kr. Fastigheterna förvaltades
av ett särskilt företag. (RÅ 1989 ref 18).
Ej heller har 10
procent i företag, som var ett dotterbolag till ett börsföretag, ansetts
innebära en väsentlig anknytning. (RÅ 2001 not 113)
Man anses i regel bosatt här i landet om
familjen är kvar här, dock bortser man i detta fall från vuxna barn. (RÅ 1989
ref 118, RÅ 1976 ref 116). Inte heller besök av minderårigt barn (RÅ 2003 ref
52).
Aktieinnehav
kan avgöra
Innehav
av kapitalplaceringsaktier i svenska företag saknar betydelse. (RÅ 1992 not
367) eller att man är styrelseledamot i ett svenskt företag.
Att direkt eller indirekt vara ledare för ett svenskt företag kan
medföra att man anses ha väsentlig anknytning till Sverige. En minoritetspost i
fåmansbolag kan dock godtas - högst ca 10-20 procent såvida man inte också har
styrelseuppdrag och liknande funktion i företaget. Innehav av minoritetsposter
i börsbolag kan man ha utan att detta medför "väsentlig anknytning" till
Sverige.
En person som
tillsammans med tre andra personer till lika delar ägde aktierna i ett
kapitalförvaltande bolag ansågs ha väsentlig anknytning till Sverige på grund
av att detta bolag genom sitt direkta och indirekta aktieinnehav ansågs ha ett
väsentligt inflytande över ett rörelsedrivande bolag. (RÅ 2006 ref 67). Se även
Skatterättsnämnden 2008-11-24 (dnr 82-08/D).
Dubbel
hemvist?
Om
man anses obegränsat skattskyldig i såväl Sverige som i det land dit man flyttat
blir skatteavtalet avgörande för att bestämma vilket land som har rätt att
beskatta.
I avtalen används då begreppet
hemvist, som måste bestämmas till något av länderna. Är det fråga om dubbelt
hemvist bestäms hemvistet enligt avtalet efter ett antal utslagsgivande steg.
Det första steget är frågan om man har en bostad som stadigvarande står till
förfogande.
Om inte heller det skiljer
länderna åt ser man i nästa steg till var de starkaste personliga och
ekonomiska förbindelserna finns (centrum för levnadsintressen). Om detta inte
heller skulle vara utslagsgivande är frågan i vilket land man stadigvarande
vistas. Först i detta sista steg blir medborgarskapet utslagsgivande. Är man
medborgare i båda länderna eller inte i något av dem löses det genom
överenskommelse mellan myndigheterna.
I vissa avtal finns speciella
regler om en karenstid, oftast 3 eller 5 år, under vilken man anses ha hemvist
i Sverige vid tillämpning av avtalet, om man är obegränsat skattskyldig i båda
länderna med väsentlig anknytning till Sverige. Detta gäller bl a avtalen med
Schweiz, Spanien och Italien.
Om en person enligt avtalet har hemvist i ett land,
exempelvis England, så har Sverige inte rätt att beskatta inkomster som enligt
avtalet bara får beskattas i England. Avtalet tar alltså över även för det man
är obegränsat skattskyldig för i Sverige enligt våra inhemska regler. Om båda
länderna anser att personen har hemvist där så används i avtalets s k stege för
att lösa frågan, se ovan.
Svensk skatt vid anknytning till Sverige
Även
om man anses obegränsat skattskyldig i Sverige, oavsett av vilket skäl, kan
löneinkomster undantas från skatt i Sverige. Det finns en sexmånaders- och en
ettårsregel. Se utlandsarbete.
Styrelsearvoden från utländska företag till personer bosatta i
Sverige är skattepliktiga i Sverige.
Om du inte längre är obegränsat skattskyldig i Sverige får du
normalt betala svensk skatt på sådana inkomster som har viss anknytning till
Sverige - fastighetsinkomster, inkomst av näringsverksamhet från fast
driftställe i Sverige, kapitalvinst vid försäljning av fastighet och
bostadsrätt belägen i Sverige.
Om du flyttar ut ur Sverige mitt under
året och kapitalinkomster blir disponibla först efter utflyttningen t ex
obligationer ska inte räntan inte till någon del deklareras. (RÅ 1971 fi 113,
RÅ1974 ref 51)
Särskild inkomstskatt för utlandsboende
Det
finns en särskild inkomstskatt på löner, pensioner mm som betalas från Sverige
till personer bosatta utomlands (begränsat skattskyldiga, SINK-lagen).[Lag
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster]
Dessutom tillkommer
arbetsgivaravgifter på löneutbetalningar. Men för ersättningar som undantagits
från beskattning i Sverige genom skatteavtal betalas inte sådan inkomstskatt
och i regel heller inte avgifter.
Den skatten, som är 25 procent på bruttolönen eller pensionen, ska
inbetalas av utbetalaren. Eftersom skatten är en definitiv källskatt ska inte
inkomsterna deklareras.
Den som har andra inkomster, exempelvis en fastighet, är däremot
skyldig att lämna självdeklaration för sådana inkomster.
SINK-lagens inkomster kan vara både anställningsinkomster,
ersättning från försäkringskassa och pensioner enligt följande:
Lön från svenska staten eller svensk kommun oavsett var arbetet
utförts.
Lön på grund av anställning i enskild tjänst om verksamheten
utövats i Sverige.
Styrelsearvode o d från svenskt företag oavsett var verksamheten
utövats.
Ersättningar enligt lagen om allmän försäkring
Ålderspension och förtidspension enligt allmän försäkring, men
bara till den del beloppet överstiger utbetald pension och pensionstillskott.
Pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun.
Enskild tjänstepension från Sverige.
Belopp som utbetalas på grund av privat pensionsförsäkring från
Sverige
Den s k SINK-lagen tillämpas om en
person är bosatt utomlands. En holländare arbetade i ett företag i Sverige men
hade sin familj i Holland. Han hade under längre tid än sex månader tillbringat
veckosluten i Holland samt under övrig tid i Sverige och till viss del också i
Norge och Danmark. Antalet övernattningar i Sverige var i genomsnitt tre per
vecka. Det ansågs vara stadigvarande vistelse i Sverige och SINK-lagen blev
därför inte tillämplig. (RÅ 1997 ref 25)
Ersättning som utbetalas till i
utlandet bosatt (begränsat skattskyldig) idrottsman i samband med
undertecknandet av ett avtal om anställning hos svensk arbetsgivare (klubb)
ska, utom i undantagsfall, beskattas enligt lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK).
[SKV ställningstagande, nr 11/06].
En läkare som
återkommande arbetat i perioder om knappt sex månader har ansetts stadigvarande
ha vistats i Sverige. SINK-lagen var därför inte tillämplig. (RÅ 2008 ref 16, 2008 ref 56).
Detsamma blev
det för en finske medborgaren som under flera år arbetat vid svenska hamnar.
Han vistades ca 160 dagar per år i Sverige och alltså mindre än hälften, men
ansågs ändå stadigvarande ha vistats i Sverige. Det blev därför inte någon
Sink-beskattning. (RR 2008-12-01, 2132-2008)
SINK-regeln valfri
Numera
har den som är bosatt utomlands rätt att få tillämpa vanliga avdragsregler i
stället för SINK-reglerna. SINK-reglerna får inte användas av den som arbetar
minst halvtid i Sverige som svarar mot minst 10 dagar i veckan under en
sexmånadersperiod.
Skatteavtal
Om
det finns skatteavtal(dubbelbeskattningsavtal) med det land dit du
flyttar kan det ofta avgöra var dina inkomster ska beskattas. Se lista under skatteavtal.
I ett skatteavtal regleras bl a beskattningen av följande:
Lön, som beskattas enligt huvudregeln i landet där man är bosatt
(hemviststaten). Om arbetet utförs i den andra staten har dock den staten
beskattningsrätten, såvida det inte är fråga om kortare utsändning.
Allmän pension (folkpension och ATP), som i regel beskattas i
Sverige och privata pensioner i hemviststaten.
Hur det blir med skatten på
olika typer av pensioner och kapitalvinster för utflyttade svenskar beror på i
vilket land de bosatt sig och vilket skatteavtal som gäller mellan Sverige och
detta land.
För t ex Italien och Spanien
blir det skatt i både Sverige och hemvistlandet för ATP, folkpension och pensionsförsäkring.
Den utländska skatten räknas sedan av i Sverige enligt avtalet trots att
Sverige inte är hemviststat, s k omvänd credit.
Exempel: En svensk
bosatt i Spanien betalar 4000 kr i spansk skatt på ATP, folkpension och
pensionsförsäkring från Sverige. Sverige kräver 10 000 kr i skatt på samma
pension. Då betalas 6000 kr i svensk skatt, men först måste den spanska
skatten betalas innan avräkning kan ske i Sverige.
För den som får svensk pension och bor i annat nordiskt land
beskattas pensionen bara i Sverige med 25 procent i särskild inkomstskatt.
Ränta, beskattas i regel i hemviststaten.
Utdelning, som beskattas både i källstaten och i hemviststaten (kupongskatt
i Sverige på 5-15 procent).
Fast egendom, som beskattas såväl i den stat där egendomen är belägen
som i hemviststaten.
Skatt i två länder
För personer, som är obegränsat skattskyldiga
i Sverige för en inkomst som beskattas i både Sverige och det land varifrån
inkomsten kommer, undviks dubbelbeskattning på något av följande sätt:
Skatteavräkning (credit) - skatten som betalats i det andra
landet får avräknas från den skatt som påförs på samma inkomst i Sverige.
Det andra alternativet är att den utländska inkomsten undantas
från beskattning i Sverige,
s k exemptmetod. Den utländska inkomsten kan dock i några få fall höja
marginalskatten för den svenska inkomsten. Sverige har i den lag som införlivar
skatteavtalen med svensk rätt i de flesta fall avstått från möjligheten att
göra en sådan höjning av skatten
Ovanstående alternativ finns dessutom
i ett antal olika varianter.
Enligt det nordiska
skatteavtalet beskattas löneinkomster oftast i det land där de intjänats och
pensioner beskattas i utbetalarstaten utom i fråga om norska pensioner som
normalt beskattas i hemvistlandet.
Eftersom skatteskalorna är progressiva kan man sänka den
sammanlagda skatten genom att jobba en del av året i Sverige och en del i något
annat nordiskt land. Det har emellertid införts vissa spärrar som ska förhindra
missbruk av dessa regler. Se vidare tips under utlandsarbete.
Aktievinst skattepliktig efter utflyttning
Det
finns en regel om att vinst vid försäljning av aktier beskattas i
Sverige, även om säljaren inte längre är bosatt här.
Skatteplikt uppkommer
om han varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de
tio åren närmast före försäljningsåret. [3 kap. 19 § IL]Även om försäljningen
sker sedan man har utflyttat blir det svensk beskattning av sådana vinster. Om
det saknas skatteavtal med utflyttningslandet beskattar Sverige enligt interna
regler, under tio år.
I många avtal har tiden sänkts till att gälla ett mindre antal år
än tio. I vissa avtal beskattas kapitalvinst på aktier bara i hemviststaten.
Detta innebär att 10-årsregeln sätts ur spel om man flyttar till ett land, med
vilket ett sådant avtal har träffats, t ex Italien och Spanien.
Här kan du se i hur många år efter en utflyttning som
Sverige kan ta ut skatt på svenska kapitalvinster enligt skatteavtalet med
respektive land. Inom parentes anges periodens längd. För de länder där det
står (-) har Sverige i regel inte någon rätt att beskatta kapitalvinster efter
utflyttning.
Bangladesh (-), Belgien (5), Bolivia (5), Botswana, Canada (6), Chile (?),
Cypern (7), Danmark (5), Egypten (-), Finland (5), Frankrike (2), Grekland (-),
Indien (4), Island (5), Israel (-), Italien (5), Jamaica (-), Japan,
Jugoslavien (-), Kenya (-), Korea (-), Luxemburg (5), Malta (5), Marocko
(-), Namibia (5), Nederländerna
(5), Norge (5), Portugal (5), Rumänien (5), Ryssland (5), Schweiz (-),
Singapore (-), Slovakien (-), Spanien (5), Storbritannien (7), Tanzania (7),
Tjeckien (-), Tunisien (-), Tyskland (5), Ukraina (5), Ungern (-), Vietnam (5)
och Zambia (-).
Avtalet med Österrike har dock omförhandlats, och
Sverige beskattar kapitalvinster som uppkommit fr o m 1 januari 2007. De nya
bestämmelserna kan inte tillämpas på de personer som före den 21 augusti 2006
hade hemvist i Österrike. Se SFS 1992:858 och prop.
2006/07:14. [[http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/71768 ]]
Även försäljning av andelar i utländska bolag
beskattas i Sverige i tio år, enligt nya regler 2008. Detta förutsätter dock
att andelarna köptes när man var obegränsat skattskyldig i Sverige, alltså före
utflyttningen. Däremot omfattas inte andelar i investeringsfonder. Reglerna kan
begränsas av skatteavtal. [3 kap. 19 § IL, se även prop. 2007/08:12 ]
[[http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/90380]]
Karensreglerna
vid utflyttning avser kapitalvinst och inte utdelning. Ett alternativ kan
därför vara att ta ut vinsten från bolaget genom utdelning. I England beskattas
endast sådan inkomst som tas in i landet. Utdelningen sätts då in på ett
svenskt bankkonto. Kupongskatten kan sänkas till 5 procent. Se kupongskatt.
Problemet är att Skatteverket i så fall kan kräva 30-procentig kupongskatt.
Kupongskatt blir det inte på kapitalvinster. Personer som inte omfattas av
karensreglerna föredrar därför oftast kapitalvinster.
Vinst
vid försäljning av svensk bostadsrätt beskattas i regel i Sverige enligt
avtalen med de flesta länder.
I avtalet med Canada ansåg
regeringsrätten att bostadsrätt ska jämställas med nyttjanderätt till fast
egendom vid tillämpning av avtalet. (RÅ 1988 ref 37). Så blev också fallet vid
tillämpningen av det nordiska avtalet. (RÅ 1995 ref 91)
Återbosättning
Reglerna
om väsentlig anknytning kan få till följd att en person som utflyttat kan
''återbosättas'' utan att personen flyttar tillbaka. Ju längre man har varit
utflyttad desto mindre betyder de enskilda anknytningarna till Sverige.
En person hade varit utflyttad sedan mer
än fem år tillbaka. Att en bostadslägenhet anskaffades för tillfälliga besök i
Sverige ansågs inte tillräckligt för återbosättning. (RÅ 1987 not 800, RÅ1989
not 276). Däremot blev en person återbosatt i Sverige på grund av att maken
återflyttat och anskaffat bostad i Sverige. (RÅ 1989 not 443)
Att
en person anses obegränsat skattskyldig i Sverige utesluter inte att han kan
vara obegränsat skattskyldig och ha hemvist i ett annat land enligt avtalet. Då
avgör avtalet vilka inkomster Sverige får beskatta. I Sverige kan då bara
beskattas sådana inkomster till vilka Sverige har beskattningsrätt enligt
avtalet.
| 
