UTFLYTTNING

UTFLYTTNING

I vilket land du ska betala skatt på inkomster och förmögenhet vid utflyttning beror bl a på hur följande frågor besvaras:

¦  1 Är det tillfälligt utlandsarbete?

¦  2 Är det en långvarig eller i tiden obestämd utflyttning eller emigration?

¦  3 Saknar du efter utflyttningen väsentlig anknytning till Sverige?

¦  4 Är du obegränsat skattskyldig i det nya landet? Eller kanske både i detta land och i Sverige? Var är i så fall din hemvist? Se bosättning.

¦  5 Finns det skatteavtal med utflyttningslandet?

Obegränsat skattskyldig i Sverige?

Att vara obegränsat skattskyldig till Sverige innebär att man skattar för alla inkomster oavsett varifrån de kommer. [3 kap. 3-16 § IL] Den som är begränsat skattskyldig skattar bara för vissa inkomster som har särskild anknytning till Sverige. De svenska reglerna säger att du är obegränsat skattskyldig i Sverige om något av följande gäller:

 Du är bosatt i Sverige.

 Du vistas stadigvarande i Sverige (i praxis en sammanhängande vistelse om minst sex månader).

 Du har väsentlig anknytning till Sverige.

Väsentlig anknytning till Sverige?

Den svåraste frågan är oftast att avgöra vad som avses med väsentlig anknytning. Följande omständigheter vägs samman och kan peka på sådan anknytning till Sverige:

 Inte stadigvarande bosatt i utlandet.

 Utflyttad av hälsoskäl eller studieskäl.

 Permanentbostad i Sverige.

 Familj i Sverige.

 Bedriver näringsverksamhet eller äger fastighet i Sverige.

 Ekonomiskt engagerad i svenskt företag.

 Svenskt medborgarskap.

Inom fem år efter utflyttning har den skattskyldige bevisbördan om att det saknas väsentlig anknytning till Sverige. Den regeln gäller även utländska medborgare om de varit bosatta minst 10 år i Sverige före utflyttningen.

Efter femårsperioden måste Skatteverket kunna visa den utflyttade fortfarande har sådan väsentlig anknytning till Sverige att han ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige.

Här är några rättsfall som visar var skattedomstolarna drar gränsen mellan en utflyttad och icke utflyttad.

 Fritidshus kvar. Ett äldre par tänkte vistas åtta månader om året i Spanien. Flyttningen motiverades med hälsoskäl. Fritidshuset behölls, men däremot inte lägenheten. Möblerna magasinerades hos barnen. Makarna ansågs bosatta i Spanien. (RÅ 1969 fi 1374). ). I annat fall hade makarna sålt sin permanentbostad men ansågs ändå bosatta i Sverige till dess köparen hade tillträtt den svenska villan. (SRN 2008-12-30 dnr 118-08/D)

 Däremot ansågs två makar bosatta i Sverige då de var svenska medborgare samt ägde en bostad för året runt bruk i Sverige. Det hade ingen betydelse att bostaden var uthyrd. (KRS 1997, 1126)

 En norsk medborgare som bott i Sverige i många år flyttade tillbaka till Norge. Hans hustru köpte och behöll dock en fastighet i Danderyd som skulle användas som fritidshus. De ansågs inte bosatta i Sverige. (RÅ 1997 not 197)

 De sista dagarna av december 1976 flyttade en kvinna tillsammans med sin familj till Frankrike. Maken arbetade på svenska dotterföretag. Företagen hade emellertid ännu inte påbörjat sin verksamhet under 1976 och hon hade under detta år inte heller hunnit få uppehållstillstånd. Hon hade dessförinnan sålt en större fastighet. Hon ansågs inte ha väsentlig anknytning till Sverige och ansågs därmed utflyttad. (RÅ 1983 1:57). Det finns alltså inte något krav på att man visar att man dessutom är obegränsat skattskyldig i det land dit man har flyttat.

 Hyreshus kvar. Trots att han ägde två hyreshus i Sverige ansågs en utflyttad sakna hemvist i Sverige. Fastigheterna hade ett sammanlagt taxeringsvärde på drygt 3 milj kr. Hyresintäkterna uppgick per år till ca 1,2 milj kr. Fastigheterna förvaltades av ett särskilt företag. (RÅ 1989 ref 18).

 Ej heller har 10 procent i företag, som var ett dotterbolag till ett börsföretag, ansetts innebära en väsentlig anknytning. (RÅ 2001 not 113)

 Man anses i regel bosatt här i landet om familjen är kvar här, dock bortser man i detta fall från vuxna barn. (RÅ 1989 ref 118, RÅ 1976 ref 116). Inte heller besök av minderårigt barn (RÅ 2003 ref 52).

Aktieinnehav kan avgöra

Innehav av kapitalplaceringsaktier i svenska företag saknar betydelse. (RÅ 1992 not 367) eller att man är styrelseledamot i ett svenskt företag.

Att direkt eller indirekt vara ledare för ett svenskt företag kan medföra att man anses ha väsentlig anknytning till Sverige. En minoritetspost i fåmansbolag kan dock godtas - högst ca 10-20 procent såvida man inte också har styrelseuppdrag och liknande funktion i företaget. Innehav av minoritetsposter i börsbolag kan man ha utan att detta medför "väsentlig anknytning" till Sverige.

 En person som tillsammans med tre andra personer till lika delar ägde aktierna i ett kapitalförvaltande bolag ansågs ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att detta bolag genom sitt direkta och indirekta aktieinnehav ansågs ha ett väsentligt inflytande över ett rörelsedrivande bolag. (RÅ 2006 ref 67). Se även Skatterättsnämnden 2008-11-24 (dnr 82-08/D).

Dubbel hemvist?

Om man anses obegränsat skattskyldig i såväl Sverige som i det land dit man flyttat blir skatteavtalet avgörande för att bestämma vilket land som har rätt att beskatta. 

I avtalen används då begreppet hemvist, som måste bestämmas till något av länderna. Är det fråga om dubbelt hemvist bestäms hemvistet enligt avtalet efter ett antal utslagsgivande steg. Det första steget är frågan om man har en bostad som stadigvarande står till förfogande.

Om inte heller det skiljer länderna åt ser man i nästa steg till var de starkaste personliga och ekonomiska förbindelserna finns (centrum för levnadsintressen). Om detta inte heller skulle vara utslagsgivande är frågan i vilket land man stadigvarande vistas. Först i detta sista steg blir medborgarskapet utslagsgivande. Är man medborgare i båda länderna eller inte i något av dem löses det genom överenskommelse mellan myndigheterna.

I vissa avtal finns speciella regler om en karenstid, oftast 3 eller 5 år, under vilken man anses ha hemvist i Sverige vid tillämpning av avtalet, om man är obegränsat skattskyldig i båda länderna med väsentlig anknytning till Sverige. Detta gäller bl a avtalen med Schweiz, Spanien och Italien.

Om en person enligt avtalet har hemvist i ett land, exempelvis England, så har Sverige inte rätt att beskatta inkomster som enligt avtalet bara får beskattas i England. Avtalet tar alltså över även för det man är obegränsat skattskyldig för i Sverige enligt våra inhemska regler. Om båda länderna anser att personen har hemvist där så används i avtalets s k stege för att lösa frågan, se ovan.

Svensk skatt vid anknytning till Sverige

Även om man anses obegränsat skattskyldig i Sverige, oavsett av vilket skäl, kan löneinkomster undantas från skatt i Sverige. Det finns en sexmånaders- och en ettårsregel. Se utlandsarbete.

Styrelsearvoden från utländska företag till personer bosatta i Sverige är skattepliktiga i Sverige.

Om du inte längre är obegränsat skattskyldig i Sverige får du normalt betala svensk skatt på sådana inkomster som har viss anknytning till Sverige - fastighetsinkomster, inkomst av näringsverksamhet från fast driftställe i Sverige, kapitalvinst vid försäljning av fastighet och bostadsrätt belägen i Sverige.

 Om du flyttar ut ur Sverige mitt under året och kapitalinkomster blir disponibla först efter utflyttningen t ex obligationer ska inte räntan inte till någon del deklareras. (RÅ 1971 fi 113, RÅ1974 ref 51)

Särskild inkomstskatt för utlandsboende

Det finns en särskild inkomstskatt på löner, pensioner mm som betalas från Sverige till personer bosatta utomlands (begränsat skattskyldiga, SINK-lagen).[Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster]

 Dessutom tillkommer arbetsgivaravgifter på löneutbetalningar. Men för ersättningar som undantagits från beskattning i Sverige genom skatteavtal betalas inte sådan inkomstskatt och i regel heller inte avgifter.

Den skatten, som är 25 procent på bruttolönen eller pensionen, ska inbetalas av utbetalaren. Eftersom skatten är en definitiv källskatt ska inte inkomsterna deklareras.

Den som har andra inkomster, exempelvis en fastighet, är däremot skyldig att lämna självdeklaration för sådana inkomster.

SINK-lagens inkomster kan vara både anställningsinkomster, ersättning från försäkringskassa och pensioner enligt följande:

 Lön från svenska staten eller svensk kommun oavsett var arbetet utförts.

 Lön på grund av anställning i enskild tjänst om verksamheten utövats i Sverige.

 Styrelsearvode o d från svenskt företag oavsett var verksamheten utövats.

 Ersättningar enligt lagen om allmän försäkring

 Ålderspension och förtidspension enligt allmän försäkring, men bara till den del beloppet överstiger utbetald pension och pensionstillskott.

 Pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun.

 Enskild tjänstepension från Sverige.

 Belopp som utbetalas på grund av privat pensionsförsäkring från Sverige

 Den s k SINK-lagen tillämpas om en person är bosatt utomlands. En holländare arbetade i ett företag i Sverige men hade sin familj i Holland. Han hade under längre tid än sex månader tillbringat veckosluten i Holland samt under övrig tid i Sverige och till viss del också i Norge och Danmark. Antalet övernattningar i Sverige var i genomsnitt tre per vecka. Det ansågs vara stadigvarande vistelse i Sverige och SINK-lagen blev därför inte tillämplig. (RÅ 1997 ref 25)

Ersättning som utbetalas till i utlandet bosatt (begränsat skattskyldig) idrottsman i samband med undertecknandet av ett avtal om anställning hos svensk arbetsgivare (klubb) ska, utom i undantagsfall, beskattas enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). [SKV ställningstagande, nr 11/06].

 En läkare som återkommande arbetat i perioder om knappt sex månader har ansetts stadigvarande ha vistats i Sverige. SINK-lagen var därför inte tillämplig. (RÅ 2008 ref 16, 2008 ref 56).

 Detsamma blev det för en finske medborgaren som under flera år arbetat vid svenska hamnar. Han vistades ca 160 dagar per år i Sverige och alltså mindre än hälften, men ansågs ändå stadigvarande ha vistats i Sverige. Det blev därför inte någon Sink-beskattning. (RR 2008-12-01, 2132-2008)

SINK-regeln valfri

Numera har den som är bosatt utomlands rätt att få tillämpa vanliga avdragsregler i stället för SINK-reglerna. SINK-reglerna får inte användas av den som arbetar minst halvtid i Sverige som svarar mot minst 10 dagar i veckan under en sexmånadersperiod.

Skatteavtal

Om det finns skatteavtal(dubbelbeskattningsavtal) med det land dit du flyttar kan det ofta avgöra var dina inkomster ska beskattas. Se lista under skatteavtal. I ett skatteavtal regleras bl a beskattningen av följande:

 Lön, som beskattas enligt huvudregeln i landet där man är bosatt (hemviststaten). Om arbetet utförs i den andra staten har dock den staten beskattningsrätten, såvida det inte är fråga om kortare utsändning.

 Allmän pension (folkpension och ATP), som i regel beskattas i Sverige och privata pensioner i hemviststaten. 

Hur det blir med skatten på olika typer av pensioner och kapitalvinster för utflyttade svenskar beror på i vilket land de bosatt sig och vilket skatteavtal som gäller mellan Sverige och detta land.

För t ex Italien och Spanien blir det skatt i både Sverige och hemvistlandet för ATP, folkpension och pensionsförsäkring. Den utländska skatten räknas sedan av i Sverige enligt avtalet trots att Sverige inte är hemviststat, s k omvänd credit. 

Exempel: En svensk bosatt i Spanien betalar 4000 kr i spansk skatt på ATP, folkpension och pensionsförsäkring från Sverige. Sverige kräver 10 000 kr i skatt på samma pension. Då betalas 6000 kr i svensk skatt, men först måste den spanska skatten betalas innan avräkning kan ske i Sverige.

För den som får svensk pension och bor i annat nordiskt land beskattas pensionen bara i Sverige med 25 procent i särskild inkomstskatt.

 Ränta, beskattas i regel i hemviststaten.

 Utdelning, som beskattas både i källstaten och i hemviststaten (kupongskatt i Sverige på 5-15 procent).

 Fast egendom, som beskattas såväl i den stat där egendomen är belägen som i hemviststaten.

Skatt i två länder

För personer, som är obegränsat skattskyldiga i Sverige för en inkomst som beskattas i både Sverige och det land varifrån inkomsten kommer, undviks dubbelbeskattning på något av följande sätt:

 Skatteavräkning (credit) - skatten som betalats i det andra landet får avräknas från den skatt som påförs på samma inkomst i Sverige.

 Det andra alternativet är att den utländska inkomsten undantas från beskattning i Sverige,
s k exemptmetod. Den utländska inkomsten kan dock i några få fall höja marginalskatten för den svenska inkomsten. Sverige har i den lag som införlivar skatteavtalen med svensk rätt i de flesta fall avstått från möjligheten att göra en sådan höjning av skatten 

Ovanstående alternativ finns dessutom i ett antal olika varianter. 

Enligt det nordiska skatteavtalet beskattas löneinkomster oftast i det land där de intjänats och pensioner beskattas i utbetalarstaten utom i fråga om norska pensioner som normalt beskattas i hemvistlandet.

Eftersom skatteskalorna är progressiva kan man sänka den sammanlagda skatten genom att jobba en del av året i Sverige och en del i något annat nordiskt land. Det har emellertid införts vissa spärrar som ska förhindra missbruk av dessa regler. Se vidare tips under utlandsarbete.

Aktievinst skattepliktig efter utflyttning

Det finns en regel om att vinst vid försäljning av aktier beskattas i Sverige, även om säljaren inte längre är bosatt här.

     Skatteplikt uppkommer om han varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de tio åren närmast före försäljningsåret. [3 kap. 19 § IL]Även om försäljningen sker sedan man har utflyttat blir det svensk beskattning av sådana vinster. Om det saknas skatteavtal med utflyttningslandet beskattar Sverige enligt interna regler, under tio år.

I många avtal har tiden sänkts till att gälla ett mindre antal år än tio. I vissa avtal beskattas kapitalvinst på aktier bara i hemviststaten. Detta innebär att 10-årsregeln sätts ur spel om man flyttar till ett land, med vilket ett sådant avtal har träffats, t ex Italien och Spanien. 

Här kan du se i hur många år efter en utflyttning som Sverige kan ta ut skatt på svenska kapitalvinster enligt skatteavtalet med respektive land. Inom parentes anges periodens längd. För de länder där det står (-) har Sverige i regel inte någon rätt att beskatta kapitalvinster efter utflyttning.

 Bangladesh (-), Belgien (5), Bolivia (5), Botswana, Canada (6), Chile (?), Cypern (7), Danmark (5), Egypten (-), Finland (5), Frankrike (2), Grekland (-), Indien (4), Island (5), Israel (-), Italien (5), Jamaica (-), Japan, Jugoslavien (-), Kenya (-), Korea (-), Luxemburg (5), Malta (5), Marocko (-),  Namibia (5), Nederländerna (5), Norge (5), Portugal (5), Rumänien (5), Ryssland (5), Schweiz (-), Singapore (-), Slovakien (-), Spanien (5), Storbritannien (7), Tanzania (7), Tjeckien (-), Tunisien (-), Tyskland (5), Ukraina (5), Ungern (-), Vietnam (5) och Zambia (-).

Avtalet med Österrike har dock omförhandlats, och Sverige beskattar kapitalvinster som uppkommit fr o m 1 januari 2007. De nya bestämmelserna kan inte tillämpas på de personer som före den 21 augusti 2006 hade hemvist i Österrike. Se SFS 1992:858 och prop. 2006/07:14. [[http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/71768 ]]

Även försäljning av andelar i utländska bolag beskattas i Sverige i tio år, enligt nya regler 2008. Detta förutsätter dock att andelarna köptes när man var obegränsat skattskyldig i Sverige, alltså före utflyttningen. Däremot omfattas inte andelar i investeringsfonder. Reglerna kan begränsas av skatteavtal. [3 kap. 19 § IL, se även prop. 2007/08:12 ] [[http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/90380]]

Karensreglerna vid utflyttning avser kapitalvinst och inte utdelning. Ett alternativ kan därför vara att ta ut vinsten från bolaget genom utdelning. I England beskattas endast sådan inkomst som tas in i landet. Utdelningen sätts då in på ett svenskt bankkonto. Kupongskatten kan sänkas till 5 procent. Se kupongskatt. Problemet är att Skatteverket i så fall kan kräva 30-procentig kupongskatt. Kupongskatt blir det inte på kapitalvinster. Personer som inte omfattas av karensreglerna föredrar därför oftast kapitalvinster.

Vinst vid försäljning av svensk bostadsrätt beskattas i regel i Sverige enligt avtalen med de flesta länder.

 I avtalet med Canada ansåg regeringsrätten att bostadsrätt ska jämställas med nyttjanderätt till fast egendom vid tillämpning av avtalet. (RÅ 1988 ref 37). Så blev också fallet vid tillämpningen av det nordiska avtalet. (RÅ 1995 ref 91)

Återbosättning

Reglerna om väsentlig anknytning kan få till följd att en person som utflyttat kan ''återbosättas'' utan att personen flyttar tillbaka. Ju längre man har varit utflyttad desto mindre betyder de enskilda anknytningarna till Sverige.

 En person hade varit utflyttad sedan mer än fem år tillbaka. Att en bostadslägenhet anskaffades för tillfälliga besök i Sverige ansågs inte tillräckligt för återbosättning. (RÅ 1987 not 800, RÅ1989 not 276). Däremot blev en person återbosatt i Sverige på grund av att maken återflyttat och anskaffat bostad i Sverige. (RÅ 1989 not 443)

Att en person anses obegränsat skattskyldig i Sverige utesluter inte att han kan vara obegränsat skattskyldig och ha hemvist i ett annat land enligt avtalet. Då avgör avtalet vilka inkomster Sverige får beskatta. I Sverige kan då bara beskattas sådana inkomster till vilka Sverige har beskattningsrätt enligt avtalet.